Recensioner

Dog Day Afternoon

Filmen inleds med ett citat: ”What you are about to see is true — It happened in Brooklyn, New York on August 22, 1972”. Sedan så klipper det till ett montage av det vardagliga livet hos människor i Brooklyn, som för att visa tittaren hur livet ser ut just nu. Sen är vi utanför en bank, i en bil utanför banken sitter Sonny (spelad av Al Pacino) med två kumpaner Sal och Stevie. Banken ska stänga för dagen, alla tre sitter och spanar på banken och är på spänn.

Stevie går ut ur bilen och fram till banken för att kolla läget, han verkar osäker när han går tillbaka till Sonny. Sal går sen in i banken med en portfölj som vi kommer se innehåller ett skjutvapen. Strax efter går Sonny och Stevie in i banken.

Ingen av dom tre ger en känsla av att vara professionella rånare och när Sal har i smyg tagit upp sitt skjutvapen mot bankchefen, så tvekar Stevie och ber Sonny om att skippa rånet för han har en dålig känsla. Men det är för sent och Sonny tar fram sitt skjutvapen ur en medburen blomlåda på ett klumpigt vis och håller upp den mot de anställda och säger till att det är ett rån på gång. Precis då så säger Stevie att han inte klarar av det, det blir ett kort samtal mellan Sonny och Sal om att låta Stevie gå. Det visar att Sonny inte är någon hård iskall rånare, han bryr sig tillräckligt mycket om Stevie för att inte tvinga honom till något.

Stevie springer ut ur banken, Sonny tvingar väktaren Howard att låsa banken och då är rånet officiellt igång.

Det handlar om Sonny som är i konflikt, han är fast mellan sitt liv med sin hustru och barn, samtidigt som han har en älskare som vill göra en könskorrigering. Det är just därför Sonny vill råna banken för han vill kunna betala könskorrigeringen för sin älskare.

Sonny visar genom handlingar att han inte vill skada någon och att alla ska ha det så bra som situationen tillåter; genom att tillfredsställa de han har som gisslan med att gå på toa innan dom ska låsas in och senare i filmen låter han en gisslan hålla hans vapen medan han lär henne trick med vapnet. Vad som börjar som en spänn situation mellan rånare och gisslan mot varandra förvandlas gradvist till att de som är gisslan är på Sonnys sida i allt.

Rånet eskalerar fort då en frisörägare på andra sidan gatan ser rök komma från banken, röken kommer från några dokument som Sonny försöker bränna i en papperskorg. Detta leder till att polis dyker upp, precis när Sonny och Sal är klara med rånet, vilket gör att dom nu är fast i banken med gisslan.

Det är en extrem polisstyrka som kallas in och omringar banken, det är då vi presenteras för polisen Moretti som vill att allt ska ha ett glatt slut. Media kommer dit och Sonny filmas, hans personlighet kommer fram genom media och att han gör det för han måste ha pengar eftersom han är bortglömd och nedtryckt av samhället. Detta leder till att allmänheten blir på Sonnys sida och det är även i samband med detta som de gisslan i banken också ställer sig på hans sida.

Det avslöjas också att Sonny har en manlig älskare vilket ger honom starkt stöd av gayrörelsen i staden som hejar på honom utanför banken.

Det som jag funderade över under filmens gång var hur ska Sonny ta sig ur detta? Hans liv står på spel, hans relationer med fru, barn och älskare. Han är i en omöjlig situation som bara kan sluta dåligt. Men Sonny är bestämd om att han kan klara sig med Sal om dom får ett flygplan av FBI för att flyga utomlands med. Sonny tror på den planen och det är det som blir det sakliga målet när det längre in finns något annat val, det är antingen det eller att ta livet av sig som Sal trycker på en bit in i filmen.

Filmen känns trovärdig, även fast det är 70-talets Brooklyn så kan jag tycka det finns delar som fortfarande är relevanta idag, så som klasser i samhället, ekonomi och auktoriteter.

Jag hade inte sett filmen innan och hade heller inte hört talas om denna händelse så det var spännande för mig att bara hänga med i filmen, uppleva stressen som Sonny hade mig sig under filmen och se alla de ibland oväntade beslut han tog med just sina gisslan genom filmens gång.

Precis som hans gisslan så hejade jag också på Sonny, det är inte den smartaste eller mest väl genomtänka plan han hade men han kände att han inte hade något annat val. Jag kom på mig själv också att tänka att om han bara inte hade bränt dokumenten så det kom rök från banken så hade han och Sal antagligen tagit sig därifrån.

Jag vet inte hur mycket som är fiktion och hur mycket som är ”verkligt” eftersom det är baserat på en riktig händelse, men efter att ha sett filmen så önskar jag att Sonny hade valt en annan väg.

Dog Day Afternoon är en film jag skulle rekommendera för den som vill se något med spänning men samtidigt en berättelse med hjärta. Det finns flera intressanta utbyten mellan karaktärer som är värda att uppleva, det finns en relevans till idag med de samhällsfrågor som ställs i filmens narrativ som jag också tycker gör filmen värd att se idag.

av Jens Broström


Titel: Dog Day Afternoon
Manus: Frank Pierson
Regi: Sidney Lumet
Genre: Biografi, Crime, Dram
Medverkande: Al Pacino, John Cazale, Penelope Allen
Längd: 125 min


Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.