Studerande MF19 Vilka vi är

Anna Laurin

Min själ har två dörrar. Den ena leder inåt. Shit, det har varit trängsel och tumult i den entrén från första stund. Inte en lugn sekund förrän barnen kom. Då, plötsligt: Andakt. Tystnad. Tacksamhet. Jag hörde mig viska: ”Jag älskar er ännu mer idag än igår” och blev varse en ny röst inom mig, som ändrade riktningen på mitt liv. Jag fattade pennan och skrev det jag hörde. Jag skrev i hemlighet. I smyg. Jag skrev på nätter, bussar, papper, telefon. Jag skrev mig en dörr, i lönn, som leder utåt. Där står jag nu.

Smakmässigt pendlar jag mellan dokumentärer och politiskt angelägna dramer. Min egen filmkanon innehåller ”Tre mil norr om Molkom”, ”Rekonstruktion Utøya” och ”And then we danced”; kryddade med ”Whiplash” och den frustande berättarglädjen i ”Lalaland”. På seriesidan hade jag gärna sett mig själv involverad i Bonusfamiljen (som är plågsamt relaterbar) eller Downtown Abbey (som är en underbar tidsmaskin).

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.